Vi bor i en civilisation som vill växa och växa, trots att ju fler folk som finns desto mindre värd är individen.  De jobbar efter mängdprincipen, de vill utöka antalet medborgare för att de tycker vi levererar dåligt. Det är rabatt på människan. Istället för att lösa problemen så skjuter de dem på framtiden som att något mirakulöst ska hända som står i kontrast med vad som faktiskt skapas runt omkring oss i nuet, hela tiden.

89f8b2c9ad2d4c91f04c0d20eee9423b--steam-punk-tattoo-ying-yang.jpg

Som att inte handlingar har konsekvenser?. Faktum är att alla gör något för att de vill ha en effekt. Istället för att öka livskvaliteten så utökar de hur många tävlande det finns, så att människor konkurrerar mer och mer varvid pressen ökar. Inget fel på konkurrens och tävling, det sporrar oss till att bli bättre, det motiverar oss att söka storhet.. Men det har gått till absurdum denna devalvering av värdet på individen och en totalt blind kollektivism.

Människan är uppbyggbar, det är formbar. Vi kan ta fram potentialen i människorna istället för att stressa dem och göra dem olyckliga. Egentligen så skapar ju vi exakt vad vi vill, ödet står till 100% i våra egna händer. De olösliga ”problem” som är så ”komplicerade” är egentligen triviala banaliteter att fixa och lösa.

images.jpg

Vi har en fantastisk planet med ändlösa möjligheter. Vi måste först och främst återkoppla till naturen, både den externa och den interna mänskliga verkligheten.  Vår intelligens och teknik kan skapa nästan vad som helst. Men det börjar med att människor känner trygghet och gemenskap, att de delar kultur och bakgrund. Att de kan känna igen sig i varandra.

images (1)

Nordiska människor har fördelen att enormt många är släkt med varandra på långt håll. Den lilla kontingenta som bebodde Skandinavien och Nordsjööarna blev som ett träd som spred sig. Vi delar alltså grundläggande anor och familjeband, eller ”folk” som vi kallar det  Vi är alla genetiskt och molekylärt besläktade med de Nordliga urmänniskorna. Det bandet oss emellan håller på att luckras upp av politisk psykisk  indoktrinering.

MwHjSAu

Vi är enormt finkänsliga och absorberar snabbt trender och tänkesätt tyvärr även helt felaktiga sådana. När människor har tappat förståndet så följer kroppen efter. Det är vår attityd som styr våra handlingar. Moralen håller på att försvinna och många beter sig hederslöst och illa  Vi behöver den gamla skolan, vi behöver förfädernas tankevärld fast i en modern kontext och det viktigaste att hitta den ultimata kraften i individen. Då kan vi göra allt så bra.

533e3ebb6afb2f0daaf24554d8bb1b59.jpg

Kalla mig drömmare men jag förstår verkligen inte varför man inte gör saker som så uppenbart gynnar alla. Det är inte som artonhundratalet, vi har nått mycket högre horisonter genom den vetenskapliga och tekniska utvecklingen
Jag tycker inte längre att det finns någon ursäkt för att inte leva i komplett symbios med alla naturens och universums möjligheter

hell Skandinaverna, hell SHF, Hell nordiskt liv

41793133_2205004613112454_3850731342446723072_n

Av Sibbe Bladh

Nordisk etik hör man inte ofta talas om. Först vad är etik?

Etik och vad som är etiskt rätt eller fel varierar på varifrån man kommer eller situation. I vårt fall de Nordiska folken. Vad är vår etik? Etiska riktlinjer och lagar reglerar och ställer  krav på processer. I vårt fall den Nordiska urfolksfrågan.

Etik (från gr. ethos, ‘etos’, ‘sed’) är en teoretisk och kritisk reflektion över moralen. Den är en vetenskaplig disciplin som hör hemma dels inom den praktiska filosofin (moralfilosofi) och dels inom teologin (moralteologi). Som en vetenskap om moralen studerar den frågan om moraliska omdömens semantiska funktion och frågan om hur moraliska omdömen kan berättigas. Den behandlar också kritiskt frågorna om vad som utmärker en god handling och vad som kännetecknar en god människa. Studiet av etik brukar delas in i tre underområden: normativ etik, metaetik och tillämpad etik.

Normativ etik är ett område inom moralfilosofi eller etik. Den normativa etiken undersöker vilken moral som är den rätta eller mest välgrundade. Den söker anvisa individen rätt handling eller handlingsprincip.

Normativ etik kan ses som ett av tre delområden inom den filosofiska etiken, jämte metaetik där teoretiska frågor om vad de normativa uttalandena egentligen handlar om diskuteras och tillämpad etik, där man söker applicera ställningstaganden inom normativ etik på konkreta problem.

Den normativa etiken inom västerländsk filosofi har fått viktiga bidrag från Aristoteles (dygdetik, den gyllene medelvägen), Epikuros (hedonism) och Platon. Andra filosofer som ses som historiskt viktiga i normativ etik är Thomas av Aquino, Baruch Spinoza, Thomas Hobbes och John Locke (kontraktsetik), David Hume (Humes lag), Immanuel Kant (det kategoriska imperativet, pliktetik), Jeremy Bentham och John Stuart Mill (utilitarism) samt Robert Nozick (nyliberal förespråkare av rättighetsetik). Ayn Rand tillhör även dessa (objektivism)

aristoteles

Aristoteles

Viktiga strömningar inom normativ etik är i delvis överlappande kronologisk ordning dygdetik, kontraktsetik, den teleologiska utilitarismen och de deontologiska strömningarna pliktetik och rättighetsetik, etisk egoism samt omsorgsetik (som av vissa betraktas som en specialvariant av dygdetik).

Konsekvensetik

Det som avgör vad som är rätt och fel ur ett konsekvensetiskt perspektiv är vad resultatet av en handling blev. Svagheten med det är att det kan vara svårt att förutse konsekvenserna i förväg.

Avsiktsetik

Enligt avsiktsetiken är det tanken som räknas. Oavsett konsekvenserna är en handling etiskt rätt om avsikten var god.

Metaetik är studiet av etik ur ett semantiskt, metafysiskt och kunskapsteoretiskt perspektiv. Filosofisk etik kan bedrivas på två olika sätt. Dels kan man bedriva normativ etik. Då försöker man svara på frågan: vad är rätt? Dels kan man bedriva metaetik. Då försöker man svara på frågor av en mer fundamental karaktär, som vad man menar när man säger att något är gott eller rätt. Frågorna kan vara semantiska: vad menar vi med ordet ”rätt” när vi säger att en handling är moraliskt rätt?

metafysiska: I vilken mån kan man säga att ”rättheten” eller ”godheten” existerar i verkligheten? Finns det moraliska fakta?

kunskapsteoretiska: Kan man ha kunskap om moral? Kan man argumentera rationellt i moraliska frågor? Kan man med hjälp av vetenskapliga metoder avgöra vad som är rätt eller fel?

logiska: Vilken logisk koppling finns det mellan olika normativa begrepp, såsom tillåtande, obligatorisk, valfri och borde? Detta område kallas även deontisk logik.

psykologiska: Vad innebär det att ha en åsikt i en värdefråga? Finns det en begreppslig koppling mellan att omfatta en värdeåsikt och att vara motiverad att handla på ett visst sätt?

begreppsliga: Hur analyserar man bäst begrepp i stil med ”bra” eller ”dåligt?”

Metaetik kallas ibland värdeteori. Värdeteori kan dock vara ett något vidare begrepp, som innefattar även studiet av andra typer av värderingar än moraliska, till exempel estetiska. De vanligaste typerna av värderingar som studeras är dock de moraliska, varför termerna ofta används parallellt.

Metaetik eller värdeteori studeras i Sverige inom ämnet praktisk filosofi, där denna under 1900-talet haft en mycket stark ställning.

Tillämpad etik är en filosofisk disciplin som försöker applicera teoretisk etik till praktiska moraliska problem som möter människor i vardagen. Några ämnen som faller under disciplinen är medicinsk etik, rättsfilosofi, ekosofi, djurrättsetik, dataetik och affärsetik. Vid diskussioner om mänskliga rättigheter används också tillämpad etik.

Tillämpad etik kan antingen ses som en av tre delar av den filosofiska etiken, tillsammans med normativ etik och metaetik, eller i vissa sammanhang som en del av den normativa etiken.

Den moderna tillämpade etiken har ibland fått kritik för att den trots att den skall vara tillämpad på konkreta frågor är alltför abstrakt, verklighetsfrånvänd och teoretisk – man talar ibland om ivory tower ethics (”elfenbenstorns-etik”, det vill säga vad moralfilosofer ägnar sig åt i eskapistisk världsfrånvändhet). En grupp teoretiker som vill återföra den tillämpade etiken på verkliga konkreta fall, istället för märkliga hypotetiska, principiella exempel, har myntat termen applied applied ethics (”tillämpad tillämpad etik”) för sin verksamhet.

De olika normativa etiklärorna går att dela upp i tre huvudgrupper: teleologiska, deontologiska och dygdetiska.

Den förstnämnda gruppen hävdar att det är handlingens konsekvenser som avgör en handlings riktighet. Den andra talar istället om absoluta principer som det alltid är fel att bryta mot oavsett konsekvenserna (exempelvis ”det är alltid fel att döda”). Den sistnämnda lägger istället vikten vid hur agenten (individen som handlar) bör vara.

Exempel på olika teleologiska modeller är utilitarism och egoism. De deontologiska modeller går att dela upp i två undergrupper, regel- och handlingsdeontologiska. Exempel på deontologiska modeller är olika teorier om mänskliga rättigheter.

Den vanliga uppfattningen är att moral (av latin) är människors uppfattningar om vad som är rätt och gott. Det är föreställningar som i högsta grad varierar mellan skilda folkslag kulturer och sociala kontexter. Etiken är det teoretiska och kritiska studiet av dessa skilda moraluppfattningar liksom av det moraliska språket. Det innebär att etiken är vetenskapen om moralen.

Moral (av latinets adjektiv moralis, ”det som rör sederna”) är en kvalitativ egenskap i en handling, ett beteende eller hos en person att följa de etiska normerna, att följa god sed. Det kan också betyda förståelsen inför vad som är rätt och fel. Med moral kan också avses regler och principer för handling som människor anser att det är deras plikt att leva efter. Sådana regler och principer studeras särskilt i etiken.

Termen moralisk används som sammanfattning av de beteenden som överensstämmer med god sed för en enskild människa, grupp eller kollektiv av människor. Det betecknar vidare en uppfattning om känslan av vad som är riktigt ur sedlig synpunkt; förhållandet att handla på ett sedligt riktigt sätt eller förmåga därtill.

Konsekventialism, även teleologisk etik, betecknar en grupp etiska läror som menar att:det är meningsfullt att rangordna olika handlingsalternativ med avseende på deras utfall eller konsekvenser, och att man bör välja det handlingsalternativ som är högst rangordnat (eller ett av de högst rangordnade, om det finns flera likvärdiga alternativ).

Olika konsekventialistiska teorier skiljer sig åt i synen på utfall för vem (mig eller kollektivet) och vad är det som ska maximeras (exempelvis lycka, lust (hedonism) eller önskeuppfyllande (preferentialism)). Utilitarismen menar att det är det totala utfallet (”ur universums synvinkel”) som ska räknas, medan egoismen menar att det är utfallet för mig (den handlande agenten) som är det relevanta. All konsekventialism har dock vissa nackdelar och förtjänster gemensamma.

En invändning är att man inte kan överblicka konsekvenserna av en persons handlingar eller ens personens handlingsalternativ i en situation. På detta skulle en konsekventialist svara att man bör skilja på riktighetskriterium och beslutsmetod. Riktighetskriteriet säger oss vad som är en riktig handling, vad man bör sträva mot. Beslutsmetoden är hur man bestämmer hur man ska handla, exempelvis handla så att man maximerar det förväntade goda. Det är inte alla som anser konsekventialism vara det bästa riktighetskriteriet som anser att det är den bästa beslutsmetoden.

Till exempel John Stuart Mill menar att det att använda konsekventialistisk utilitarism som beslutsmetod kan få sämre följder än att använda till exempel vardagliga moraliska uppfattningar, alltså bör man inte använda det. Sidgwick drar resonemanget ännu längre, och menar att om argumenten för hur bra utilitarismen är skulle bli allmänt kända, så skulle allmänheten börja använda den som beslutsmetod, vilket skulle få så negativa konsekvenser att utilitarismen bör hållas hemlig.

En annan invändning är att för mycket tillåts eller med andra ord: ändamålet helgar medlen. Om det ger de bästa konsekvenserna så bör man till exempel koka barn i olja. Mot detta skulle kanske en konsekventialist invända att koka barn i olja omöjligt kan ha goda konsekvenser.

Ett annat exempel på ett liknande problem, specifikt för utilitaristisk konsekventialism, är när en handling ger som konsekvens stort lidande hos ett fåtal personer, och lite njutning åt ett stort antal. Då kan detta fortfarande vara den handling som leder till störst sammantagen nytta. De som är kritiska mot konsekventialismen menar att en moralteori måste innehålla moraliska restriktioner och/eller moraliska friheter.

Utilitarism är en teori inom normativ etik som föreskriver att den rätta handlingen (se konsekventialistisk etiklära) är den som maximerar nyttan, det vill säga maximera utfallet av lycka och minimera utfallet av lidande. Ofta sammanfattas läran lite felaktigt i devisen största möjliga lycka åt största möjliga antal.

Som lärans fäder brukar filosoferna Jeremy Bentham, James Mill och John Stuart Mill nämnas. Bland de moderna utilitaristerna återfinner vi bland andra Peter Singer, Michel Onfray och Torbjörn Tännsjö. Utilitarismen är inte en enhetlig lära utan uppvisar stor variation. Någon form av utilitarism är en av de vanligaste grundfilosofierna hos moderna moralfilosofer och samhällsvetenskapliga forskare.

tännsjö

Kommunisten Torbjörn Tännsjö

Subjektiv kontra objektiv konsekventialism

En skiljelinje går mellan objektiva och subjektiva konsekventialister. En objektiv konsekventialist menar att det är det faktiska utfallet som är moraliskt relevant. En subjektiv konsekventialist menar att det är vad den handlande agenten tror – eller rationellt borde tro – kommer att bli utfallet som är relevant.

Negativ utilitarism

Negativ utilitarism är en konsekventialistisk och teleologisk etiklära som bygger på utilitarismen men som till skillnad från utilitarismen menar att det etiskt rätta valet är det som minimerar lidandet för det största antalet.

Handlings- kontra regelutilitarism

En tudelning av utilitarismen kan göras i handlingsutilitarism och regelutilitarism. Den förstnämnda och vanligaste formen av utilitarism menar att vi ska handla så att konsekvenserna blir så goda som möjligt för alla individer i frågan. Den andra formen menar att vi ska handla så att om handlingen skulle upphöjas till regel skulle den ge de bästa följderna. För att åskådliggöra skillnaden kan vi tänka oss att tre patienter kommer in till ett sjukhus. Samtliga är döende men två av dem kan räddas om organ tas från den tredje och implanteras i de två. Handlingsutilitaristen skulle säga att vi bör döda den ene så de andra får leva. Regelutilitaristen säger att vi inte ska döda någon (alltså låta samtliga dö) eftersom om vi skulle döda någon av patienterna för att ta dennes organ skulle vi undergräva förtroendet för sjukvården.

Deontologi eller deontologisk etik (från grekiska/déon/,’plikt’ och /lógos/, ‘ord’, ‘förnuft’, pliktlära), är en term för normativa teorier inom etik med innebörden att en handling eller regel ska bedömas utefter sitt intrinsikala värde (ungefär: sitt inneboende värde).

Enligt deontologisk etik beror en handlings värde (antingen helt eller delvis) på dess pliktvärde – ett inneboende värde som avgörs av huruvida handlingen har utförts i enlighet med en gällande etisk norm. Detta i kontrast mot konsekventialistisk etik – som bedömer handlingen efter dess konsekvenser. Enligt renodlad deontologi beror alltså hur rätt en handling etiskt sett är inte på konsekvenserna av den, utan avgörs efter huruvida handlingen stämmer överens med det som är rätt efter plikten, vilket benämns handlingsdeontologi, eller har utförts i överensstämmelse med någon gällande etisk norm, vilket benämns regeldeontologi. Exempel på förstnämnda är pliktetiken och på sistnämnda rättighetsetiken.

Den deontologiska etiken kan ses som en motsats till den konsekventialistiska, eller med ett motsvarande begrepp teleologiska, etiken.

Dygdetik är en normativ gren till skillnad från andra grenar av etiken som istället betonar att goda handlingar är handlingar som leder till vad som är gott (konsekventialism) eller som betonar människans plikter (deontologi). Vad som är en dygdig handling bedöms efter vad en (annan) dygdig människa hade gjort i samma situation.

Dygdetikens grundpelare är tre fundamentala begrepp: dygd, praktisk visdom och eudaimoni. Dygder uppfattas inom dygdetiken som karaktärsdrag snarare än som handlingar. Dygden ”ärlig” innebär med andra ord för en dygdetiker inte det att tala sanning om personen gör så av rädsla för konsekvenserna eller av andra odygdiga skäl, utan en stark motvillig känsla inför lögnen. Från Aristoteles, som är en viktig gestalt inom dygdetiken, har termen eudaimoni inlånats, vilket innebär ‘lycka’, ‘välmående’. För dygdetiken hålls rationellt tänkade framför instinkter, och handlingar bör bedömas med rationella argument istället för efter den handlandes instinktiva begär.

Teleologi, av grek. telos ”mål” är en filosofisk riktning som innebär att allt kan och bör förklaras med utgångspunkt från dess ändamål. I Aristoteles filosofi innehar teleologin en central roll, och innebär närmast att det finns ett syfte som varje ting försöker uppnå. Sålunda strävar inanimata objekt efter vila, vilket Aristoteles ansåg förklara att en boll som sätts i rörelse småningom kommer att stanna. Dock vet vi sedan Newtons dagar att detta inte är den egentliga anledningen till att bollen stannar.

För människan är det högsta målet eudaimonia, som närmast kan översättas med ”glädje” eller ”blomstring”, och som förverkligas genom ett liv i enlighet med dygderna.

Eudaimonia är ett grekiskt ord som vanligtvis översätts till lycka. Eudaimonia skiljer sig emellertid från det moderna begreppet lycka i det att det förra betecknar ett mer varaktigt tillstånd av välgång eller välbefinnande, och det senare är av mer subjektiv karaktär med associationer till tillfälliga intensiva mentala tillstånd.

Jag skulle vilja tro att den Nordiska etiken präglas av realism och pragmatik, ödmjukhet, visdom, upphöjd moral och nyttiga och rättvisa målsättningar. Vi har en agenda att leva som ett fritt Nordiskt folk, men det betyder inte nödvändigtvis att vi vill skada andra.

Dygdetik beskriver närmast den Nordiska etiken då vi alltid hyllar och eftersträvar höga ideal, både på det personliga och det kollektiva planet. Att alltid göra ”rätt” för sig och vara en rättskaffens människa. Att vara hjältemodig, rättvis och stor. På engelska heter ordet fel ”wrong”. Det väldigt målande ordet ”Vrång” på svenska betyder ju att man är tvärtom, att man är tvär och dum. Alltså tycker vi inte om när folk är helt tvärtom från allt vi tycker om och de värderingar vi delar.

Folksjäl, tyska: Volksgeist, avser en överindividuell entitet som utgörs av ett folks kollektiva medvetande. Där är fullt med stolthet och gemensamma anlag som påverkar vad vi tycker är rätt och fel. Hamingja den från ätten nedärvda lyckan och tursamheten. Utöver det rent vetenskapliga så tror vi på en rad fenomen som mystiskt uppträder i folkslagen i form av förmågor och egenskaper. Folksjälen representerar en enhetligt etnisk folkgrupp och är också viktigt i hur vi ser på Nordisk etik.

Etikettregler är regler för umgänge människor emellan. Etiketten skiljer sig mellan olika kulturer. folk och tidsåldrar. Takt är ett begrepp för visande av omdöme och hänsyn i sociala relationer. Takt är viktigt i Norden och det innebär att man inte gör intrång på andra människors heder eller personliga integritet. Det är en viktig del av den sociala kompetens vår Nordiska etik kräver.

Jag har slutit mig till Else Christensens tes om Innangård och Utgård. Hon skriver:

(”Hur många av oss släpper idag in främlingar till familjen? Hur många är ”deltids” Odinister – om det finns en sådan sak? – som bara återspeglar vår tro, moral och sådant när de är runt andra Odinister? Hur många av oss spenderar mer tid i Utangard än de gör i Innangard?
Innan någon kan ge ett ärligt svar, måste de måste förstå vad som i gamla tider menades med de två termerna. Våra mycket tidiga förfäder var bestämt ”isolationister”; deras stammar eller klaner var deras allt, den enda verkliga världen som fanns för dem. Utanför deras skyddade territorier Utangard, det okända, det farliga, skrämmande och allmänt tänkt som ett dåligt ställe där alla slags skräckinjagande saker var möjliga. Inom stammen var Innangard – stammens hem sedan urminnes tider, en välkänd plats och därför älskad, skyddad och säker.
Utomstående visades gästfrihet, vilket kännetecknar alla germanska folk, men det gick inte längre än så. Utomstående fick sällan stanna och accepterades vanligtvis inte som äktenskapspartner för de unga tjejerna. Främlingar hade inte tillträde till stamkultens inre värld av rikedomar, historia eller gamla seder och bruk. Sådana saker var bara möjliga när utomstående hade bevisat sig värdig och blivit initierad i stammen.
Denna ”isolationism” gjorde det möjligt för folktraditioner, seder och religiösa övertygelser att vara oförorenade av utländska influenser i tusentals år, tills monoteismen och fortfarande senare, dess fula syskon Universalism, kom till hemlandet.
Den kampen varade länge, och det fortsätter fortfarande inom våra besläktade stammar såväl som på andra områden. Nu i Vinland 2000 C.E. hanterar vi plågan med de monoteistiska en-gud-religionerna, men ännu mer bekymmer har det blivit genom förnyade ansträngningar av så kallad globalisering. Vårt folk har inte längre makt över stammen, Innangard med sin säkerhet och komfort. Istället finner vi oss borta i Utangard, sökandes, alltid sökande, men hittar inte längre det vi söker.
Vissa av oss har återigen bildat blotlag, samlingar eller rörelser inom vilka vi arbetar för denna sak. Vägen – våra förfaders urgamla kod, i ett försök att återuppbygga vårt förlorade Innangard, en stor och välbehövlig uppgift. Men hur många har tillåtit främlingar in i vår säkerhet? Hur många bär idag Hammaren och vet vilken betydelse den har?. Och ännu viktigare, hur många andra bär Hammaren av anledningar som inte är av stammen kopplade till våra folkliga sätt? Alltför många är jag rädd.
Vårt sätt är inte lätt, och det hävdar ingen heller att det är; och vi måste vara tålmodiga med dem som försöker – trots allt är vi ju alla människor? – ok! Till detta säger jag både ja och nej; Säkerligen gör vi alla misstag och tar dåliga beslut. Även gudarna – som gav Loki många chanser, men så småningom måste kasta honom ut ur Innangard. En viktig sak att komma ihåg – idag håller vår Innangard framtidens fröer, vår väg; hur mycket ”dåliga frön” kan vi absorbera? Vi känner till problemen med att försöka följa den antika koden, och vi måste vara toleranta för dem som gör en stor insats, men hur långt kan vi gå? Kanske om vi titta på våra egna ansträngningar för att ändra våra attityder så ger det oss det bästa svaret.”),,,,,

Från Elsie Christensen’s “The Odinist” periodical, 2001, issue #152

elsie

De Nordiska folken behöver egentligen sin egen civilisation vilken fungerar som en skyddad zon där våra sociala värderingar och sätt att leva och vara på skyddas från omvärlden. Utgård är i den Nordiska mytologin platsen för kaos och onda makter. Namnet utgård symboliserar den förstörelse som hotet från omvärlden utgör.

Hur ska vi väga skadorna och de sociala problemen mot varandra. Att ligga i ständig konflikt med omvärlden och ha en egen Nordisk civilisation och vad det kostar i form av uppoffring, människoliv och kamp jämfört mot att ingå i blandsamhället och sakna egna rättigheter, land och kulturarv.

Många Skandinaver har inte vilja, ork eller förmåga att våga vara suveräna. De böjer sig direkt för att det är mest funktionellt och bekvämt. Man orkar inte tjafs, man vill bara leva och sköta sitt eget. Andra blir jättearga av situationen och grämer sig och gör motstånd. Vi vill inte ställa till bråk och göra illa andra, det går emot vår natur och känsla för ordning och perfektion. Vi är helt enkelt superciviliserade. Vi vet inte hur vi ska hantera det kaos som väller in i vår värld. Därför har vi hamnat i ett tillstånd då vi slits mellan två olika verkligheter samt mellan etik och moral. Hur vi vill se världen passar inte ihop med verkligheten eller mardrömmen som växer fram runt oss. Plötsligt är det krig i vårt land. Folk från andra länder springer och skjuter med tunga vapen i våra städer. Kriminaliteten och själviskheten bara växer i lavinartad takt. Landet reflekterar inte längre våra inre drömmar och mål. Diskrepansen är enorm och klyftan bara växer.

Vår etik, Nordisk etik måste alltså innehålla ett visst mått av utilitarism då vi måste göra avsteg från humanism och ibland även moral för att värja oss. Krig är en del av det Nordiska arvet. Vi hade väl alla hoppats att mänskligheten hade nått ett högre stadium av förstånd när vi byggde världens nationer. Att de skulle leva i samförstånd och intelligens och att krigens mörka tider var över. Men som vi ser rasar Ragnarök alltjämt på mot undergången. Hatet och oförståndet multipliceras och sprider sig i rasande tempo. Om vi vill existera måste vi kunna möta världen som den verkligen är, vi måste kunna vara starkare och smartare än alla hot.

Den starke har kanske ingen moralisk rätt att regera över de svagare men så fungerar naturlig verklighet i praktiken. Trots tusentals år av civilisation så är det djungelns lag som gäller och då är det fiendens beteende som sätter den typen av etik som krävs. Vi väljer inte själva vägen av krig och konflikt, det pådyvlas oss av en galen värld som fått fnatt och håller på att explodera av stridigheter och förtryck. Vi måste vara redo för vad som helst. Vi får hoppas på det bästa samtidigt som vi förbereder oss för det värsta.

14045589_167125527049939_5433624650955234750_n

Speciellt nu när vi ser att rasismen och förtrycket mot nordfolket normaliseras på samhällsnivå. Det är fritt fram att hata och diskriminera den Skandinaviska urbefolkningen. Detta med att Svenska flickor och kvinnor misshandlas,våldtas och mördas händer även andra urbefolkningar. Läste en otäck artikel för några år sedan om hur nordamerikanska indiankvinnor mördas i Kanada. Inkräktarna vill dominera och förnedra det folk och land man ”koloniserar”. Man vill trampa på den ”underlägsna” ras man har kuvat

Allt som nu sker visar vilken agenda som måste sättas. Det finns ett enormt missnöje och frustration och det måste kanaliseras ut i metoder och vägar att ta sig fram och ta oss ut från situationen med. Vi vet också att urfolk ofta får ett högre tal alkoholister missbrukare som helt enkelt dricker bort bekymren och smärtan. Inte riktigt där är vi, men till en viss del och problemet måste övervakas och motverkas.

Plikttrogenhet, lojalitet och pålitlighet är viktigt för oss. Det vi måste göra är att väga plikt mot konsekvens. Tror vi att göra sin plikt är det yttersta eller finns det större sammanhang att ta hänsyn till? Inaktivitet kan också vara ett negativt handlande.

Frågan är om risken för repressalier i ett möjligt efterliv ska stå emellan oss och ett fullskaligt deltagande i verkligheten? eller om avstående från att göra sin plikt av olika skäl faktiskt ger repressalier på efterlivet och de efterkommande?

Dessa naturlagar är till för att reglera liv och möjliggöra syftet med liv. Vi ska se oss som skapare av möjligheter och inte som offer för konsekvenser. Jag tror den Nordiska etiken finner för gott att göra sin plikt, att göra det som krävs i detta livet. Vilket innebär att sätta hårt mot hårt när det gäller. Det finns ett syfte med att blota en gång om året till alla hjältar av folket som stridit för vårt väl och ve, och fått betala det högsta priset för för vår möjlighet att finnas till. Vi skålar för deras namn i cirkeln. Detta innebär att så länge det finns ett Nordiskt folk och tradition så lever den nordiske hjältens minne kvar.

Vår etik ska grunda sig på vår moral och våra målsättningar. Precis som attityd styr beteende så ska den Nordiska etiken styra vårt handlande och förhållande med omvärlden.

Vi ska se oss som naturens beskyddare. Vi ska arbeta för det positiva, det som förenar och skapar en bättre värld. Som urfolk med traditioner ansvarar vi också för andliga och kulturella värderingar och visdom. Vi är förvaltare av livets historia i Skandinavien. vi ansvarar för det får fortleva. Det är en destruktiv värld men vi håller lågan brinnande, vi håller håller värdigheten och lever i respekt för naturen, andarna och människorna och vi sprider hopp om något bättre.

sibbe bladh 1

Av Sibbe

3687
Keltiska och Germanska stammar
Vi är ättlingar till Skandinaviens germanska stammar. Ett släktsskap som fötpliktigar att vårda de värderingar de krigade för och förvalta detta arv väl. Heder och pliktrogenhet, hjältemod och handling det var deras signum. Att obändigt sträva och arbeta för att säkerställa trygghet och framgång. När de ryckte ut i krig och attackerade England 8 jun 793, det som officiellt kallas inledningen av vikingatiden. Att man valde att bränna ett kloster var inte gjort av feghet, det var ett medvetet val att slå mot kristendomen. Kristendomen representerade värderingar som inte var förenligt med förfädernas värld. De trodde inte på en osynlig man som kunde förlåta folk för deras ”synder”. En oförätt gjordes upp i ting och på slagplats. Att någon skulle komma undan var otänkbart. Fredlösa kunde fly utomlands men domen var livslång, om de fick tag på dem så dödades de omedelbart. Skandinaverna var dessutom urfolk som levde i symbios med naturen.
534292536.jpg
Förutom denna fundamentala skillnad på världsuppfattning så var det de kristna som var angriparna. Det var de som från Frankrike ledde en skoningslös grymt operation mot skandinaverna som var hedningar och uppbärare av det ureuropeiska kulturarvet. De skandinaviska stammarna var som ett genomsnitt, ett överslag över de forna urstammarna i Europa genetiskt och kulturellt sett. Språk, vapen, levnadsätt, historia, släktskap och blodsband präglade skandinaviens landskap. Jag misstänker även att dialekter har formats ur dessa lingvistiska differenser de urgermanska stammarna uppvisade.
against_infidels.jpg
Man ska ha klart för sig att våra förfäder inte var dumskallar. De förutsåg att utgård skulle förstöra deras värld om de släpptes in. De ansåg att krafterna utanför deras värld representerade kaos och förtörelse. Deras Völvor såg också in i framtiden. Dessa tider vi lever i nu förutspåddes säkert. De undrade säkert om vi, deras avkommor och ättlingar skulle ha visdom att överleva detta stora test.
45563c191b9e8f7326d28c3043c09d8e (1).jpg
 I ett samhälle utan sunda normer och hedersfulla värderingar så växer problemen. Det skapar en atmosfär av ansvarslöshet. Vi som är ett urfolk ett stamfolk fungerar bäst som ett kollektiv.  Vi sluter oss tätt till varandra, delar principer och levnadssätt och opererar gemensamt. Samarbete var essentiellt för överlevnad i en hård, kall och krigisk värld. Det är där edsvärandet kommer i från i Nordisk tradition. Man svär eder av trohet och lojalitet för att sammansvetsa och legera fosterbrödraskap och systraskap. Självklart i full insikt i att människolivet är fullt av kamp och svårigheter som man bäst överkommer tillsammans.
s-l300 (1)
Santidigt finns också ett enormt behov för privatitet och självständighet. Du ser sällan ett stoltare folk än vårat. Samhällets största problem är att vi vill ha något eget. Urfolk förväntas underkasta sig det moderna samhällets sätt. De ska anpassa sig och lämna över sin natur till systemet. Detta är en prövning från gudarna. En kamp på liv och död. Det är två olika verkligheter som står mot varandra. Att dessa moderna system som styr världen är multietniska och repressiva samt ofta uppträder diktatoriskt gör inte saken bättre. Hela vår existens är hotad på alla nivåer. Det är två vitt skilda synsätt som inte förstår varandra eller den andres motiv.
Men vi måste hitta en konstruktiv väg ut ur detta. Urfolkslagarna ger oss rätt att ha vårat eget. En egen regering, egna myndigheter, egen polis etc. Så det är inte orealistisk juridiskt sett att fortsätta bevara vår särart och leva som rakryggade skandinaver.
2010may17women.jpg
Oavsett hur omvärlden och nutidssituationen ser ut så måste vi hålla stenhårt på den nordiska urgermanska kärnan inom oss själva. Det är inget fel att vara annorlunda från de andra folkslagen, det är bara naturligt. Endast ett manipulativt illvilligt system skulle försöka ta ifrån oss det. När vi står fast i oss själva så är det dem som är rasisterna om de diskriminerar oss. Vi kan vara oss själva på ett lugnt och självsäkert sätt. Vi kan koncentrera oss på sammanhållning och visdom.
Iceland-Althing
Livet ska vara gott att leva annars kan det kvitta sade någon vis man. Ett positivt sinneslag är alltid ett kraftfullt vapen. Vi måste tro på oss själva benhårt och villkorslöst. Framförallt så måste vi skapa och manifestera den innergård vårt folk behöver. Bara då kan vi vara produktiva och leverera vår fulla potential. Bara då kan styrkan uppstå att många inte behöver vara aggressiva eller rädda. Då kan nordfolket visa vad de är bäst på.
Jag tror att det yttersta vi ärvt från föregångarna är en djup visdom. Både logiskt och initiutivt. Vi har en förmåga att tänka klart. En del så mycket att världen uppfattar dem som extrema, men oftast så ligger de bara långt före i tanken. Med denna storhet i vårt väsen är det på plats att vi gör oss själva ära i detta midgård,,
e514751928e677dac7fa602e041afd81.jpg
Av Sibbe

maxresdefault (1)
Absolut dualism är en sammanfattande beteckning på trossystem som tänker sig att världen styrs av två motsatta krafter, vanligen en helt och fullt god sådan och en genomgående ond kraft. Det kan handla om en konflikt om universums slutliga öde. Många hävdar att det inte finns något gott och ont. Detta håller jag med om när det gäller många religioner vilka har en benägenhet att döma ut vissa saker som dåliga på osakliga grunder. Saker som ofta är helt naturliga eller en del av kulturarv bedöms som dåliga för att det inte följer ett dogmatiskt mönster som präglar deras trosuppfattning. Men ondska är subjektivt. Det som är ont för en av naturens organismer är gott för en annan. Reptiler och däggdjur till exemplel har helt olika uppfattning av vad som är ”gott” och ”ont”. Det vi människor kan enas om är det mest grundläggande. Att ta ett spädbarn och krossa dess huvud mot en vägg tycker 99% av mänskligheten är något hemskt dumt. Att skära av någon öronen och hälla smält bly i deras mun är också något alla tycker är förfärligt. När flumliberaler och new agefolk säger att det inte finns gott och ont så teoritiserar de endast och fantiserar. Det pratet är tomt, innehållslöst och korkat och är inte förankrat i den mänskliga sanningen.
mind-body-dualism-and-possibility-of
Dualism och monism kallas de två huvudsakliga skolor som försöker lösa kropp–själ-problemet. Enligt dualismen är medvetande och kropp i någon kategorisk mening separata från varandra. Den kan spåras tillbaka till Platon och Aristoteles samt sankhya- och yoga-skolorna inom hinduisk filosofi, men den formulerades mest precist av René Descartes under 1600-talet. Substansdualister hävdar att medvetandet är en självständigt existerande substans, medan egenskapsdualister menar att medvetandet är en grupp av självständiga egenskaper som emergerar från och inte kan reduceras till hjärnan, men som inte är en helt distinkt substans.
Monism kallas positionen som gör gällande att medvetande och kropp inte är två ontologiskt distinkta entiteter. Detta synsätt förespråkades först i västerländsk filosofi av Parmenides under 400-talet f.Kr. och accepterades senare av 1600-talsfilosofen och rationalisten Baruch Spinoza. Fysikalister argumenterar för att endast de entiteter som postuleras av fysiken existerar, och att medvetandet förr eller senare helt kommer att kunna förklaras i termer av de entiteter som fysisk teori ständigt upptäcker och utvecklar. Idealister hävdar att det enda som existerar är medvetande och att den yttre världen antingen är mental själv eller en illusion skapad av medvetandet. Neutrala monister menar att det finns någon annan, neutral substans, och att både materia och medvetande är egenskaper av denna okända substans. De vanligaste monistiska positionerna under 1800- och 1900-talet har varit varianter av fysikalism; dessa positioner innefattar behaviorism, identitetsteorin, anomal monism och funktionalism.
standard_platon_byste
I Asatro finner jag en helt logisk uppdelning mellan saker och ting. Det finns skillnader som är uppenbara. Ordning är motsats till kaos, medvetenhet är motsats till förvirring, logik är motsats till dumhet, rätt är motsats till fel, sanning är motsats till lögn osv. Asatron är således dualistisk. Vid världens slut så går midgård under i Ragnarök, detta i och med gudarnas undergång. Det innebär att de höga makterna av visdom och ordning går under för de primitiva makterna av hat, oförstånd och oordning. Universums ordning bryts sönder av de primala kaosmakterna och urstadiet eller återfödelsen sker igen i en cykel. Tursamakterna (jättarna) är nedbrytande, oordning och kaos. Medans Asarna och Vanerna representerar de uppbyggande, ordnande och livgivande makterna. Dessa energier verkar i världen och kosmos dyrkar vi som ”gudarna”. Märk väl att ingen indelning mellan gott och ont görs här i den klassiska bemärkelsen. Asarna dräper ofta sina fiender och uppträder listigt och svekfullt för att nå sina mål. Något som klassas direkt som ondska av många religioner vilka tror på en allsmäktig gud som gett regler. Asatrons dualism bygger således inte på beteendemönster utan på faktiska realiteter. Sådant som vilken normalbegåvad människa som helst kan identifiera och förstå.
s-l300
Vissa resonerar så att detta dualistiska tillstånd är livets beståndsdelar och att det måste finnas motsatser för att skapa balans. Det är mycket möjligt men Asatron tänker inte så djupt på denna punkt utan präglas av realism. Sagorna berättar hur universum skapades av eld och is, muspelhem och nifelhem. En dualism som blev ett och ur vilket nya saker uppstod.  Kaos är som ett fleromättat grundämne, ett outvecklat förstadium. Det är därför det existerar i sagorna som en esoterisk beskrivning av universums utveckling och beståndsdelar. Det har visat sig att om en dator programmeras att arbeta med kaos- ordningsfenomenen i proportioner som motsvarar de som ligger inom den växande sfären i den universella uppbyggnaden, kan man få den att rita bilder som på ett förbluffande sätt liknar naturens mönster (s.k. fraktalgeometri). Kaos i balanserad relation till ordning i en biologi-realistisk synpunkt vara det samma som förutsättningen för livets utveckling. Men det betyder inte att man ska acceptera degenerering och ologiskt kaos i det mänskliga livet.
ladda ned
Icke-dualism betyder för oss till skillnad från pengakåta gurus i Indien inte att allt är ”ett”, att alla ska vara likadana, utan det innebär det allmängiltiga, det alla kan enas om och sådant som faktiskt är universellt. Som att äta, sova, föda, leva och dö. Sådant som alla gör. Någon annan icke-dualism ska det inte existera då naturen är full av motsättning och kamp. Detta betyder absolut inte att naturen saknar mening. Tvärtom så måste det finnas en mening och ordning med alltihop, en mening som styrs av ordning och naturlagar. Ingenting existerar av en slump, det måste man förstå. Meningen med allt är inte kaoset utan produkten som uppstår ur detta kraftfulla omedvetna energitöcken.
Medvetande och kraft är resultatet av att lära sig, att förstå högre saker. Det gamla indoeuropeiska ordet för kraft var Hail, som även kan betyda Ljus eller Makt. Ur alla dessa virvlande galaxer och stjärnsystem kommer det något. Vad detta är vet kanske ingen men man ska betrakta det som biologiska maskiner vilka producerar något hemligt, något vi bär med oss och som vi är en del av att utveckla. Därför är konceptet om Urds väv viktigt. Urd betyder ”ord”. Detta kan tolkas som att magi styr ödet, eller att ljud (frekvenser) är byggdelarna som kosmos består av. De nio urmödrarna, de nio våglängderna av elektromagnetisk energi.
Web-of-Wyrd-final-black-yellow.png
Ringen med ett kors är förmodligen det enklaste sättet att beskriva det fysiska livets utvecklingsprincip.  Datortillverkade fraktalbilder innehåller i dessa bilder kaos och ordning i en speciell balans som avslutar en cykel med en bildfigur. Flera av dessa bilder har den karaktäristiska fruktformen som ett äpple eller en tomat i genomskärning. Och formen är nästan identisk med de mystiska fornlämningar som vi kallar labyrinter (Labyrinthos = förvirring, kaos). I Norden kallas dessa Trolleborgar eller Trojaborgar som i forntiden ansågs vara en fruktbarhetssymbol, magi och gränslöshet mellan dimensioner eller vägen till upplysning. I traditionerna i Skandinavien, Tyskland och England har man lekt i labyrinter om våren och försommaren, aldrig före vår eller efter midsommar. Vilket osökt för tankarna till fruktsamhetsriter.
images.png
250px-Trojeborg,_Nordisk_familjebok.png
Liv, medvetande och balans är det som föds ur grundelementen. Det som verkar kaotiskt är ingridienser i en alkemisk förvandling. Allt går från mörker till ljus. Beståndsdelarna har inget egenvärde utan de är temporära, de är komponenter i ett förlopp som skapar evig energi. Energierna lurar oss att skapa genom sin illusoriska kraft. När män och kvinnor träffas så blir de upphetsade, hormoner och energier börjar röra på sig, de påverkar tanke och beteende som leder till förening som det uppstår nytt liv ur. Då har naturen lyckats och förloppet tappar betydelse för människan. Sådana är processerna. Vi och allt liv drivs av samband och energi för att skapa något nytt, något som ständigt blir högre och bättre. Själva skapelseprocessen är en del av den eviga utveckling som pågår. Utveckling och alstrande av mer hail är livets mening. Men som kycklingen kastar av sig ägget eller trollsländan larven så lämnar vi alltid stadium av uppbyggnad bakom oss. Liv och död är motsatser i ett dualistiskt tillstånd av uppbyggnad och nedbrytning. Men de utgör en cyklisk funktion vilken eleverar den kraft som reser igenom dimensionerna och så småningom utvecklas till något högre.
indigoo.jpg
Dualism är alltså naturligt, det är det som skapar dynamiken som möjliggör utveckling. Allt är inte ett. Rent filosofiskt är det möjligt att allt träffas i detta unisona men usch vad tråkigt det skulle vara. Jag när tanken att allt utvecklas i sin egen riktning för evigt och att allt är möjligt. Jag tror på en outvecklad potential som kan skapas som man vill och inte på ett fast slutet system. Men alla får tänka som de själva vill. Jag blir inte ledsen om någon tänker annorlunda. Tvärtom så är det så det är meningen att det ska vara.
Text av Sibbe
10565122_10152353327276896_564037168402138699_n

För att uppnå visionen om en enad stark levande kultur & spiritualitet  som en Nordisk urbefolkning, är ett måste att visa & informera om våra värderingar & våran livssyn.

images

Med kunskap kommer förståelse & föränns då kommer den stora massan förstå att det ej handlar om, rasism/ hat eller uteslutelse för någon. Utan att bevara & föra vidare vårat kulturarv, värderingar & sätt att leva på.

banner.jpg

Detta kräver ett samarbete över gränser med våra Nordiska grannar. Vi är ej starkare än den svagaste länken & kommer aldrig bli om vi ej känner en gemenskap/tillhörighet med varandra.

De flesta av oss är uppvuxen men historier & myter från svunnen tid. Men få har förstått sambandet mellan våra förfäder/förmödrar & dessa historier.
Jag är själv ej så gammal men ändå uppvuxen med att man skall icke göra sig i olag med småfolket då blir djuren oroliga & får lida. När som barn jag gick ut i skogen så sa min farmor tänk på att akta dig för Vätten & kommer dimman så springer du hem. Med detta vill jag säga bara enkelt att allt har förts vidare utan att vi visste om det.

15662017278_1407b24ddb_b.jpg

Vi kan & Vi kommer att lyckas om Vi alla är redo att kämpa för det & försöka att förstå att det är hur vi försöker att leva efter det som vi är & har gjort i alla århundrande vi kommer att Lyckas.

Ej genom religion utan tradition med en medvetenhet om de små valen i vardagen. Ej om hur många Blot man deltagit i. Utan aktivt med de förmågor man har att leva sann mot sig själv.

maxresdefault.jpg

Jag skrev tidigare om en Levande Vikinga by & jag vet att vissa kanske reste ett å annat ögonbryn & tänkte”jaha såna där reanactment folk”
Jag är en av dem & de jag mött genom åren är de mest spirutella personer jag känner. De har kunskap om vårt kulturarv som du knappt hittar i historieböcker. Deras kunskap om Asatro & alla gudar/gudinnor samt vårt förlorade språk det är samma här. Men en sak de ej säger att de är är religiösa..  De har sina Blot/Ritualer som är högst personliga men de är sanna mot sig själva & försöker leva som sig bör som Nordfolk.
Vi måste enas & se våra likheter & ej olikheter för vi är en & samma.

Äring & Frid önskar Eder Öldungur Gyðja/ Anette DisÆlv Carlsson

img1522864991213.jpg

Det finns ingen gemensam hednisk rörelse i Sverige eller någon unifierad uppfattning om vad hedendom är. Det finns olika små gäng som avskyr varandra och kämpar mot varandra. Ingen utomstående kan få en samlad bild av hedendomen, det enda som går att uppfatta är total förvirring, motsättningar och bråk. Detta finner vi i SHF rätt pinsamt. I den situation som det Nordiska folket befinner sig i så är detta beteende högst kontraproduktivt. Samtidigt är väl detta symptomatiskt för ett folk i sönderfall.
Mood_Studios_03_FOG_Battle_of_Ragnerok_1
Finns det någon chans för överlevnad för våra traditioner när olika gruppers politiska ideologier styr agendan? En del uppfattar hedendom endast som den nyhedniska religiösa läran vilken har växt fram av sig själv i de nyhedniska rörelserna, till viss del stött på forskning och skapandet/framväxten av egna traditioner. Andra är rekonstruktionister och försöker återskapa Asatro som de tror att den såg ut för 1000 år sedan. Sedan har vi extremhögern och vänstern som har gjort hedendomen till sitt slagfält. De offrar folklig gemenskap och kulturell samhörighet för att driva på sina ideologier och förgöra varandra i en evig kamp och vendetta. Hatet är en förgörande kraft som splittrar all värdighet och chans till verklig framgång i den hedniska sfären. Och i slutändan så är det den skandinaviska urfolksgruppens särart som blir lidande. Vi ser slutet på ett folk och en distinkt etnisk kultur.
tumblr_static_filename_640_v2.jpg
Jag vet inte om den nordiska kulturen har någon stor framtid i norden förutom i akademiska kretsar, då nordiska människor inte är speciellt intresserade av den. Ofta är det ickeskandinaver som fördjupar sig i den och visar starkt intresse.  Därför sitter människor som Xan Folmer i Amerika med tiotusentals anhängare och spyr galla över nordiska människor om de har en folklig anknytning och engagerar sig i sin egen kultur. Vi kallas rasister och onda människor om vi inte delar den universella synen på nordisk religion och anpassar oss efter globalismens och liberalismens makt. På grund av denna ytlighet och rotlöshet så bildas osunda religösa hedniska sekter som förstör det nordiska hedniska kulturarvet, då inte många har kunskap nog att genomskåda de stora bristerna i deras version av hedendom. Dessa människor sitter ofta och tjafsar om vad som är hedniskt och vad hedendom är och diskriminerar oliktänkande som inte exakt delar deras definition av hedendom. Nordiska människor måste ha mer visdom och ta ansvar för att avpolitisera och motverka extremism inom asatro deras eget kulturarv. Därför har vi skandinavisk folklig hedendom.
29945963ef67f1a408603fdf0f31e109
De stora samfunden i Sverige är universella. Dvs de inkluderar människor från andra länder i den nordiska hedendomen. Detta görs för att de uppfattar hedendom som en religion likt kristendomen, och för att det finns pengar att tjäna på att samarbeta med den multietniska staten och utnyttja den nordiska religionen. Detta är självklart högförräderi då staten jobbar systematiskt på att frånta oss alla rättigheter och utrota oss.
Detta såg vi bla när judinnan Ingrid Lomfors på forum för levande historia på regeringens spektakel ”sverige tillsammans” sade att det inte finns någon Svensk kultur, och blev påhejad av politiker och kungahus som applåderade. Högt uppsatta politiker som Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin, Alice Bah Kunke hävdar att det inte finns någon nordisk kultur eller folk. Annie Lööf motsätter sig starkt begreppet nordisk urbefolkning. I denna situation kan inte nordfolket samarbeta med staten, i alla fall inte med dessa personer i dess administration, det skulle vara att legitimera folkmordet mot Skandinaverna.
DQ8_r_oWsAAHdcm
Exproprieringen av nordisk kultur
Tanken om universell nordisk hedendom kommer från diffusionism. Diffusionism handlar om att man anser att kulturer har spridit sig i så kallad kulturkretsar. Dessa kulturkretsars rot är exempelvis Antikens Grekland, Rom och Kina. I detta fall den Skandinaviska hedendomen. Dessa kulturer vad givare av kulturen till andra områden som då var mottagare. Man anser inom diffusionismen att kulturyttringar sprids, ”vandrar”. Självklart bottnar det också i marxism, tanken om att alla människor är endast internationella medborgare och medlemmar i mänskligheten. I socialismen får det inte finnas några egna etniska stater eller religioner, i synnerhet inte germanska sådana.  Vi har sett vad rasismen kan få människor att göra så det är vår plikt att bekämpa antigermanism och antinordiska ideologier, strömningar, uttalanden och handlingar vartän det visar sitt fula tryne. Annars kan vi bli föremål för folkmord.
ladda ned.png
I folklig skandinavisk hedendom tror vi inte endast läran, etymologin och metafysiken som beskrivs i nordisk mytologi utan vi tror på folket, vår historia och våra släktled och blodslinjer. Därför hyllar vi våra författare, historiker, konstnärer, vår historia, våra fornminnen, våra skandinaviska länder. Allt som rör folkgruppen är intressant, inte bara ett strikt hedniskt perspektiv. Därför är det viktigt med fördjupning. Vi läser våra stora författare och historiker, vi hedrar våra fornhjältar och hjältinnor, vi studera etnografi. Vi jobbar på en urfolksgemenskap som förstår värdet av sin egen överlevnad och vilken styrka det ger att dela ursprung och rötter och medvetandegöra det i nuet.
Fenomenet att vissa skandinaver uppfattar Asatro som en religion kommer från att man uppfattar kristendom som måttet för hur andlighet fungerar. De förstår inte skillnaden på Asatro och andra religioner, utan tänker och agerar i de mönster som skapats av kristen indoktrinering och förtryck. Andra är trogna samhällets ideal och formar sin etniska identitet utifrån en anpassning till det multikulturella systemet. Detta förkasta vi helt och kräver rätten att vara oss själva. Vi kräver våra rättigheter som ett urgammalt urfolk. Vi motverkar assimilering.
6cda14f4-40bc-4094-9357-8e18f3aded32.jpg
Asatro är ingenting alla bör engagera sig i. För det är inte bara en dyrkan av den Skandinaviska/Nordeuropeiska naturen utan det är också en förfädra/förmödra dyrkan. Endast de som härstammar från detta familjeträd kan identifiera sig med det nordiska.
I akademiska kretsar kallas det fornnordisk religion (old norse religion). Alla sunt tänkande normala människor vet att nordisk hedendom kommer från Skandinavien och utövades av våra nordiska släktingar i forntiden. Det är ingen som ifrågasätter det utom de som vill oss illa.
vikings-concept-sweden-nordic-country-white-background-lonship-swedish-people-were-brave-96271168.jpg
Om vi ska överleva och ha en egen andlig kultur så måste vi enas om den folkliga aspekten. Det Nordiska folket är den enda kärnan, det är det enda vi kan enas om och samlas runt när det gäller hedendomen. För religion är bara upphov till sekterism och krig. Hedendom kommer att uttövas individuellt då vi inte fungerar som en massreligion.
Men SHF förvaltar kulturarvet. Vi skyddar det från förvirrade, hatiska fiender som vill se oss gå under, från inhemska oppurtunister och egoister som vill tjäna pengar på det eller få narcissistisk uppmärksamhet och bråkar mot varandra. Alla får utöva hedendom hur de vill men de ska respektera vart det har sina rötter och var det kommer ifrån, de ska respektera det folk som har ärvt detta från sina förfäder. Och framförallt så måste vi Skandinaver engagera oss i vår egen kultur och uppvisa stolthet och gemenskap runt de värderingar som den består av.
images.jpg

Etnogenesen som betyder: ”en process i vilken en grupp av människor börjar bli uppfattade eller börjar uppfatta sig själva som en distinkt etnisk grupp”, skedde hos de nordgermanska folken någonstans mellan norra Tyskland, Benelux och södra Skandinavien under bronsåldern och även på Doggerbanken som är en stor sandbank i ett grunt område av Nordsjön ca 100 kilometer utanför Englands östkust.
250px-Doggerland_10,000_BP
Under den senaste istiden var banken en del av en stor landmassa som förbinder Europa och de brittiska öarna, nu känd som Doggerland.
Efter några århundraden bosatte sig olika grupper i olika områden och började skilja sig lingvistiskt och kulturellt. De som bosatte sig i Skandinavien utvecklade snabbt ett specifikt språk, urnordiskan och blev kulturellt distinkta, en process som nådde sin höjdpunkt under vikingtiden. Oavsett var de bodde, delade skandinaverna gemensamma funktioner som husformer, smycken, verktyg och annan vanlig utrustning. Dessa objekt och strukturer är tillräckligt enhetliga för att motivera att man benämner perioden och kulturen med ett enda namn.
250px-Järsbergsstenen_9
Järsbergstenen
Det var högst sannolikt att ingen svart människa fanns i Skandinavien. Det finns ”blåmän” nämnda i vissa sagor men aldrig att de var i Skandinavien. Nordmännen fick de flesta av sina slavar från Irland, så svarta slavar är mycket osannolika. Vissa vikingar kunde möta människor med mörkare komplex i krigstjänst i Mellanöstern. Vissa tjänade i Väringagardet åt Bysans kejsare, så på deras resor såg de många olika folk och handlade med dem.
History-of-the-Varangian-Guard
Muslimska köpmän kom till och med till Hedeby och Birka för att genomföra handeln, om de var mörkskinnade eller inte vet ingen. Isländska sagor som Njals saga och Laxardal sagan bekräftar det nordiska engagemanget i bysan, och det nämns även i bysantiska källor som Skylitzes manuskript. Men igen var vikningarna, till skillnad från de hemvarande nordmännen, inte i Skandinavien hela tiden, vilket var anledningen till att de sågs av andra folkslag.
Vissa isländska vikingar tog emellertid inhemska indianer från Vinland enligt sagorna, som de själva ansåg var mörkare än dem. Sagorna skriver att de hittade fem Skrælingar; (infödingar) en var en skäggig man, två var kvinnor, två barn. De fångade barnen, men de andra flydde och försvann. Och de tog barnen med sig och lärde dem deras tal. Om dessa barn verkligen existerade integrerades de i det isländska vikingsamhället och gifte sig troligen och fick barn, så det skulle vara ett sällsynt fall av en annan ras som blir ”nordmän”. Men i allmänhet hade många nordmän inte något begrepp om ras och hade nog aldrig sett någon som inte var deras ras.
the_norseman_and_the_skraeling_by_pekj-d3e6ccr.jpg
Romarna märkte en fysiologisk skillnad mellan dem själva och germanska stammar. Den arabiska resenären Ahmad ibn Fadlan noterade också i sina tidskrifter när han stötte på Volga-vikningarna: ”Jag har aldrig sett mer perfekta fysiska exemplar, långa som dadelpalmer, blonda och friska”. Skandinaverna står även idag ganska högt på det genomsnittliga mänskliga höjdindexet. Baserat på detta tycker jag att det är säkert att säga att det fanns fysiologisk skillnad mellan vikingar och andra grupper av människor i Europa, för att inte tala om övriga världen.
867a5c4f25a733301d93ff2e9cf790ef

Universalismen (av latinets universalis, ”allmän”)

Unitarian-1.jpg

Universalism är ett teologiskt och filosofiskt begrepp som innebär att vissa idéer har universell tillämpning eller tillämplighet. Ett samhälle som kallar sig universalistiskt kan peka på allmängiltigheten i de flesta religioners universella principer och accepterar andra religioner på ett inkluderande sätt och tro på en universell försoning mellan mänskligheten. En del religioner tror på det universella värdet av deras lära och moraliska principer, och vill ”känna sig inkluderande”.
En tro på en grundläggande sanning är också en annan viktig grund. Den levande sanningen ses som mer långtgående än nationella, kulturella eller religiösa gränser eller tolkningar av den ena sanningen.  Universalism betonar att etnicitet är en universell mänsklig kvalitet och fokuserar på de flesta folkslagens universella principer. Den accepterar alla människor på ett inkluderande sätt oavsett bakgrund.

universalism-2.jpg

Universalism är ett synsätt där mänskligheten representerar en homogen helhet, en enda stor utökad familj, där termer som ”folk” och ”identitet” förlorar sin relevans.

Universalismen kan ses som en bieffekt av jämlikhetsideologin och är en form av politisk monoteism , roten till all totalitarism. Enligt det universalistiska tankesättet är varje enskild människa blott en ”världsmedborgare”. Alla kulturer bör enligt universalismen blandas samman, eftersom det ändå inte anses finnas några kvalitativa skillnaden mellan dem.

Universalismen är ett bedrägligt vapen för varje upptänklig imperialism, eftersom den applicerar en enda modell – sin modell – på hela världen, och påstås syfta till att ena alla folk. I praktiken handlar det snarare om att ena alla folk under en enda makt- och intressesfär. Eftersom mänskligheten är – och alltid har varit – en myriad av unika folkslag, med biologiska och kulturella egenheter, är det omöjligt att förstå sig på den enligt den ”allomfattande” universalismens synsätt.

25014-ThinkstockPhotos-178032977.1200w.tn.jpg

Moraluniversalism (även kallad moralisk objektivism eller universell moral) är den meta-etiska positionen som något system av etik eller universell etik gäller universellt, det vill säga för ”alla likadana belägna individer”, oavsett kultur, ras , kön, religion, nationalitet, sexuell läggning eller någon annan särskiljande funktion. Moral universalism står emot moralisk nihilism och moralisk relativism. Men inte alla former av moralisk universalism är absolutistiska, och de är inte nödvändigtvis värda monister; många former av universalism, såsom utilitarism, är icke-absolutistisk.

dsc09789-blackvikingsml-e1440699807863.jpg

Universialism i Nordisk hedendom eller Asatro är tron på att man kan inkludera andra folkslag från hela världen. Detta håller de flesta samfund på med då de uppfattar Asatro som en universell religion. Vissa säger sig göra detta för att de smyger och lurar myndigheterna som de vill ha bidrag av. Detta är inte bara falskt utan också oärligt och hemskt mot de människor av annan etnicitet som tror att de är välkomna medans i själva verket de blir avskydda och föraktade av medlemmarna i sådana samfund som i grund och botten är rasister.

Folkförbundets inställning är enkel, ärlig och naturlig. Vi är ett förbund för Skandinaver, för de som härstammar från de nordiska urfolken. Likt Indianer och samer så existerar vi endast för att bevaka vår folkgrupps rättigheter.  Man kan vara medlem oss stödja oss men endast Skandinaver får delta på evenemang, verksamhet och AllTinget, bara vi får inneha administrativa roller i rörelsen.  Vi finns inte till för att diskriminera andra etniciteter utan för att jobba för vår egen. Detta helt i linje med andra urbefolkningar.

maxresdefault

Om nordisk hedendom var en strikt naturreligion skulle man kunna tänka sig att folk av annan etnicitet än Nordisk skulle kunna ägna sig åt den. Då skulle det innebära att man dyrkade den Nordiska naturen, dess arter och fauna, väsen och energier. Men faktum är att till och med naturreligioner oftast är etniska. Med naturreligion menas en mindre sammanhållen religion, ibland kallad skriftlös religion som framför allt dyrkar naturen i någon form, exempelvis jorden, himlakroppar (ofta solen och månen), djur och växter. Dessa religioner är vanligtvis små, oorganiserade och ofta avgränsade till ett folk eller en stam. Då de inte innefattar samma stora organisation som de så kallade världsreligionerna har de tidigare ibland kallats primitiva. Bland naturreligionerna kan man urskilja vissa grupper, såsom animism och schamanism. Naturreligioner är vanliga i Afrika, Amerika och runt polcirkeln inklusive Sibirien (cirkumpolära religioner, däribland finsk-ugriska religioner (innefattande samisk religion) och till viss del i Mellanöstern (turkisk schamanism). Man tror att vissa människor kan prata med heliga andar i naturen. På så vis kan de som pratar med naturen förmedla kunskap till alla i stammen. Begravningar brukar ses som viktiga ceremonier inom naturreligioner.

6f1fc99525b00874bb5f5a4641b8a0c0

Men Asatron är till skillnad från naturreligionen också en förfädradyrkan och en etnokulturell betingelse. Alltså omöjliggör det att andra etniciteter än Skandinaverna kan hålla på med nordisk hedendom.

5d1c56471a119a55ff1cd486e7bf7395

Nyhedendomen är till skillnad från folklig hedendom religiös och då är universialism naturligt. Vi i SHF delar inte denna uppfattning utan uppfattar andlighet som knutet till ursprung, släktskap och region. Vi anser inte att nordisk hedendom och folklighet kan vara inkluderande eller öppen för icke-skandinaver.

Universialism är tätt knuten till globalismen. Definitionen av globalism är
: En nationell politik för att behandla hela världen som en  intressesfär för politiskt inflytande -att  jämföra med imperialism och internationalism. Universialisten/globalsisten drömmer om en världstäckande monokultur där det inte får existera olikheter eller olika etniciteter. Denna ideologi gynnar internationella maktfaktorer och är förkrossande för urfolk och nationer.

hqdefault.jpg

New age människan tror att allt är ett. De ser ingen skillnad på en elefant och en daggmask. De är utpräglade Panteister. Medans i verkligheten så utgör biologisk, andlig och etnisk mångfald dynamiken som möjliggör andlig utveckling. Vi folkliga hedningar är realister. Vi förstår hur viktigt det är med olikheter och särskiljande, gränser och egenheter.

Homocentrism är uppfattningen att människan är universums centrum och mittpunkt, att allt kretsar runt människorna deras verklighet och behov. Den är alltså den ultimata egoismen och är skadlig för ekosystemet som helhet. Den isolerar mänskligheten i en paralellvärld som inte är knuten till naturen och verkligheten.

Alla dessa strömningar av ideologier vill tillämpa sin dogma på Skandinavisk hedendom.

universalist-asatru-sheep

Det finns en konflikt som har pågått länge inom internationell asatro mellan universell och folklig nyhedendom.  Denna konflikt håller vi oss utanför då Skandinavisk etnisk asatro hyllar våra rötter, våra blodsband och historia. Vi står förstås andra europeiska folk vi är släkt med och har gemensamma rötter med närmare. Vår Skandinaviska etnicitet utgör en naturlig gräns mot omvärlden. Vi behöver inte ta ställning i saker som inte rör oss. Vår enda plikt är att värna om vårt eget och vara så mycket oss själva vi bara kan vara. Då bidrar vi till mänsklighetens mångfald och är en del av naturen.

7fce29235d96d5e3f8c0e1f09a45888b

 

Källor:     Metapedia

Wikipedia